Strejker och vården del 1.

I de sociala media-grupper jag frekventerar regelbundet för sjuksköterskor diskuteras då och då strejker för oss som jobbar i vården. Åsikterna varierar, men många pendlar mellan att Vårdförbundet (VF ) är ett fack som inte kan strejka, antingen för att man inte får, eller att man inte kan, alltså att man inte vet hur. Andra tycker att vi som sjuksköterskor borde ha gått gått ut i strejk igår.

Vissa drömmer om sympatistrejker, osjälviskt utförda av de fack som får och kan strejka. Dock verkar man inte ha tänkt på att detta verkar åt båda hållen, att sjuksköterskor då behöver strejka för andra yrkesgrupper.

I en av få böcker som tar upp sjuksköterskors strejker hävdas att just VF tvärtemot mångas uppfattning faktiskt gått ut ganska hårt i sina varsel, så hårt att medlingsinstutet gått in och skjutit upp stridsåtgärder eller mildrat dem. Vidare att förbundet har rest krav som mer luttrade fack av prestigeskäl aldrig skulle våga sej på. Sjuksköterskorna har varit djärva i sina krav.
Så vitt jag vet har sjuksköterskor strejkat 1977, 1986, 1995 och 2008, 1980 var man en del av TCOs storkonflikt mot SAF.
Så det finns tradition även band sjuksköterskor att använda arbetsmarknadens medel för att kämpa om lönerna.